Bookie

En blogg för bokberoende

Wikingsson och jag

4 maj, 2012 Kl.8:00 Intervjuerna

Nu ska jag beskriva vad Fredrik Wikingsson menade med att skriva sin blogg i diktform häromdagen.

 

Hans  (förtäckta) öppna brev (dikt) betyder ”egentligen” att han vet att jag ska meddela honom om förslag på en intervju om poesiläsning. Det lyder så här:

 

Förlorad till Rumble han är (snackar lite som Yoda idag). Roligare förr det var. Då han pratade. Då han spexade. Vara snart vi är i. Showa vi ska.

 

Det följande klippet öppnar filmen  Dancer in the Dark av Lars von Trier och suggererar blindhet.

 

 

 

3 kommentarer

Vän och författare – Doris Dahlin

Denna vecka vill jag presentera en vän och författare som jag mötte första gången på en bokhandel i Härnösand. Jag fick boken Vi vet nog vem du är, dedicerad och några år senare kom Doris till biblioteket i Kramfors. Vi var där med vår bokcirkel och hade läst Doris böcker, Skammens boning och Vi vet nog… Doris berättade om dessa böcker men också om sin nästa bok Till mamma på Mors dag.

 

 

Nyligen har ytterligare en bok släppts och den heter Drunkna inte i dina känslor, en bok som hon skrivit tillsammans med Margareta Hägglund.

 

Läs mer om boken i intervjun här: http://bit.ly/Jl2tZR

 

Här kommer min intervju:

Vad (för böcker) ligger på ditt nattduksbord?

Tre böcker faktiskt (vilket är typiskt för mig) Jonas Gardells Om Jesus. Augustprisvinnaren Cirkeln. Och en bok som vi läser i en av mina bokcirklar.

 

En läsupplevelse du vill rekommendera!

Sofi Oksanens Stalins kossor. En stark och förtvivlad bok.

 

Vilken bok är enligt dig den bok som ALLA borde läsa?

Åh det är svårt för en gammal bibliotekarie som har många läsupplevelser – och många böcker som hon tycker att alla skulle ha glädje av att läsa. Men en favorit som stått sig genom alla år är Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf. Den läste jag första gången som tonåring och jag blir lika berörd av den idag som jag blev då.

 

Vilken typ är du? Schemalagd skrivtid eller skriver när jag får inspiration/idé?

Schemalagd skrivtid absolut. Jag tror på rutiner. Jag får mer gjort då. Jag har vissa perioder när jag skriver (eftersom jag också har ett annat jobb) Dessutom är varje onsdag avsatt för skrivande. Då sitter jag och en kompis på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Vi sitter bredvid varandra, knäpptysta, hamrande på var sin dator. Vi startar prick klockan nio, dricker alltid kaffe klockan elva och äter lunch klockan ett. Och vid kaffet och lunchen får man äntligen prata! Författandet är ett ensamt jobb och det är fantastiskt roligt att ha en arbetskamrat.

 

Har du något nytt på gång?

Ja. Jag har en ny roman på gång.

 

Är du en bokslukare?

Ja absolut. Det har jag alltid varit ända sedan jag lärde mig läsa för fröken Sylvia på Ängeskolan i Härnösand.

 

Berätta om dig själv, din bakgrund och hur det kom sig att du hamnade bland författarna och tog steget och gav ut böcker?

Min första bok kom ut redan 1971. Jag skrev den medan jag gick på gymnasiet i Härnösand och den heter Ockupationsleken. Men jag har alltid skrivit. Jag tror att jag redan som liten fick draghjälp av att många sa att jag var så lik min mormor Johanna Andersson. Hon var den fattiga arbetarkvinnan som hade elva barn och som ändå lyckades skapa sig tid att skriva och läsa. Jag har också haft en stark lust i orden och skrivandet. Men mest av allt har det varit en nödvändighet, ett sätt att överleva.

 

Har du planer på att skriva annat? Noveller, en roman eller en kokbok?

Ingen kokbok! Men jag är faktiskt för andra gången med i en antologi om kakor och kakupplevelser. Där skriver jag den här gången om mammas syjunta i Härnösand. Jag har redan skrivit lite av varje. Fyra romaner och fyra fackböcker. Jag har även skrivit många noveller och en del poesi.

 

Vilken författare, död eller levande, skulle du vilja bjuda på middag? Varför då? Vad bjuda på?

Moa Martinsson. Jag tror vi skulle äta surströmming. Och så skulle vi äta prinsesstårta efteråt och konstatera att nu är den tid då vi får vara prinsessor. Men jag skulle också gärna bjuda Härnösandsförfattaren Alfhild Agrell. Jag, Moa och Alfhild, vi skulle ha en fantastisk middag! Och antagligen prata så mycket att vi skulle glömma att äta. Då är det bra med surströmming den går inte att glömma bort.

 

 

Läs mer på:  www.dorisdahlin.se och http://dorisdahlin.wordpress.com/

 

På återhörande!  Agneta

 



1 kommentar

Om du vill läsa Gösta Oswald

28 april, 2012 Kl.7:00 Intervjuerna

Hur ska man uttrycka vad någonting betyder?

 

Anders Johansson, litteraturvetare vid institutionen för humaniora på Mittuniversitetet, vilka litterära kvaliteter har ”Christinalegender” av Gösta Oswald? Denna bok förekommer tidigare i bloggen.

 

Anders skriver:

 

Om det litterära värdet hos Oswalds ”Christinalegender”

 

Det är väl värt att läsa vad Birgitta Trotzig skriver om boken i sin inledning till Svenska Akademiens utgåva (som finns tillgänglig både i Litteraturbanken och på Svenska Akademiens hemsida). Där finns en hel del svar på din fråga.

 

Mitt eget, kortare, svar på din fråga är att dess värde måste ses utifrån dess modernistiska estetik. Det är ingen text som syftar till att vi ska känna igen oss, omedelbart förstå eller få koppla av med en spännande upplevelse. Snarare tvärtom: vi ska förfrämligas och tvingas arbeta för att förstå. Utgångspunkten är således att litteraturen ska ifrågasätta alla våra  invanda föreställningar om oss själva och om världen, för att  vi ska kunna tänka och känna på sätt som inte bara är automatiserade vanor eller självklara normala beteenden. Det är därför texten inte följer de vanliga sätten att vara text, utan är fragmentarisk, collageaktig, fylld med ovanliga bilder, osammanhängande – kort sagt, vad man brukar kalla ”svår”. Den vill få oss att tänka annorlunda, och det är inte så lätt.

 

Om man närmar sig Oswalds text på det sättet finner man en hel del som är viktigt både som tänkande, kunskap och känsla, men som inte är enkelt och förutsägbart. Det är väl detta som är litterärt värde, åtminstone inom en modernistisk estetik?

 

Kommentera

Vän och författare – Andreas Stickler

27 april, 2012 Kl.8:20 Intervjuerna Litteraturen

Kära läsare, här kommer ytterligare en intervju med en vän och författare. Denna gång får ni möta Andreas Stickler. Jag träffade honom på en författardag i Sundsvall för ett tag sedan och vi pratade om lite av varje, bland annat om kreativt skrivande.

 

Här är intervjun:

 Vad (för böcker) ligger på ditt nattduksbord?

Karl Ove Knausgård, Min Kamp 2, Anders Paulrud, Ett ögonblicks verk och första delen av Haruki Murakamis ,1Q84. Paulrud har jag precis läst, Knausgård läser jag just nu och Murakami ligger snällt och väntar på sin tur.

 

 En läsupplevelse du vill rekommendera!

– En av mina största läsupplevelser var när jag, i 20-årsåldern, läste Papillon av Henri Charrière. Väldigt fascinerande. Den handlar om hans liv (och flykt från) som oskyldigt (?) dömd på Djävulsön. Ett makalöst äventyr som är baserat på verkligheten.

 

 Vilken bok är enligt dig den bok som ALLA borde läsa?

To kill a mockingbird (”Dödssynden”) av Harper Lee. En fantastisk bok, och en enormt vacker föräldrar/barn-skildring. Dessutom tar den ett stort moraliskt ansvar utan att vifta med pekpinnar.

 

 Vilken typ är du? Schemalagd skrivtid eller skriver när jag får inspiration/idé?

– Inspiration finns inte. Eller rättare sagt: inspiration arbetar man sig fram till. Att man ska sitta och vänta på nån gudomlig inspiration som kommer och landar på ens axlar är bullshit. Att skriva en roman är 80 procent disciplin. Jag skriver schemalagt när jag skriver, gärna tidiga morgnar och förmiddagar. Tyvärr passar jag inte in på författarmyten, jag kan inte alls skriva sena kvällar och nätter…

 

Har du något nytt på gång?

– Ja! En ny roman, Väntar på sol, är färdig och kommer ut i höst. Det handlar om en man, som är i begrepp att fylla 40, och som blivit lämnad av sin fru. Han lever radhusliv, varannan vecka ensam, varannan vecka med sin tioåriga dotter. Och försöker komma på fötter igen, vilket inte är så lätt. Men så en dag tittar han på TV… Det handlar om att bli äldre, att bli lämnad, om kärleken till ett barn men också om det dåliga samvetet gentemot barnet som får växa upp i en familj som gått sönder. Och så handlar det om rätten att börja om igen, en självklar rätt men inte alltid så enkel att förverkliga – ryggsäcken kan vara tung och hur gör man sig av med en massa barlast för att kunna vara öppen inför framtiden och nya relationer?

 

 Är du en bokslukare?

– Nej, egentligen inte. Jag läser regelbundet men vill läsa mer men hamnar oftast framför sport i TV-soffan. Det bästa med att bo i Stockholm var att åka kommunalt 45 minuter till jobbet varje dag. Jag har aldrig läst så mycket som under de sju åren!

 

 Berätta om dig själv, din bakgrund och hur det kom sig att du hamnade bland författarna och tog steget och gav ut böcker?

– Jag är född och uppvuxen i Västerås, bosatt i omgångar i Sundsvall sedan tidigt 90-tal. Senaste sejouren har varat sedan 2001. 45 år, gift, har två barn som börjar bli stora.

– Jag halkade in i journalistyrket i slutet av 80-talet (på den tiden kunde man fortfarande göra det). En sommar var jag på semester i USA och blev kär. Senare på hösten sa jag upp jobb och lägenhet och drog västerut för att emigrera. (mer…)

1 kommentar

Medias navelskåderi neutraliserat av Johanna Ekström

26 april, 2012 Kl.9:02 Intervjuerna

Sedan igår är Johanna Ekström för mig vetenskapen personifierad. För en gångs skull visar intervjuobjektet inget motstånd mot intervjuarens dragning mot sin egen ”sandlåda”. För en gångs skull neutraliseras medias navelskåderi. Jag tycker att det är mycket lustigt.

 

Här kan ni se, 04.00-, hur den intellektuella Johanna Ekström intervjuas av Babels Jessika Gedin apropå hur hon ”gör upp med sin barndom i ett högpresterande hem i boken Om man håller sig i solen”.

 

Varför just Johanna Ekström? Min förklaring är att hon förenar två egenskaper: 1) tala med ett högintellektuellt språk, 2) vara jämngammal med intervjuaren.

 

Fredrik Wikingsson har för mig varit vetenskapen personifierad men personifierar sedan mitt misslyckande bara media. Wikingsson har aldrig förnekat att media har en sandlåda, tvärtom har han uppmärksammat det.

 

Här kan ni se, särskilt 14.40-16.10, hur Wikingsson konfunderar sin intervjuare Alex Schulman med att påtala just att media har en  sandlåda.

 

Kommentera

Att plugga historia – del 2

25 april, 2012 Kl.7:58 Intervjuerna Studentlivet

Nu till helgen har jag hemtenta i historia och jag ägnar all ledig tid till att läsa och svara på frågor. Vi är inne i en period i historiekursen nu, där ståndssamhället kommer att ersättas av klassamhället och då kände jag, att jag ville ställa en fråga till Jan Samuelson.

 

 

Jan är ämneslärarexamen i historia, geografi och samhällskunskap och har en
Filosofie doktorsexamen i historia.

 

Min fråga:

Historia är ju ditt ämne och dina forskningar om adeln i Sverige har ju resulterat i en bok.   Du är nu en tidsresenär och jag undrar vilken adelsman/släkt du skulle vilja tillhöra och gärna varför! En adelsman i rustning eller en adelsman med slott och herresäten eller… ja, vem då?

 

Jag hade nog valt att vara något tredje: en adelsman som också var ämbetsman (men kanske dessutom med ett trevligt gods att försörja sig av på ålderdomen). Adelns traditionella krigarroll levde kvar, men kompletterades från 1500-talet också av att många blev ämbetsmän.  Flera traditionella godsägarsläkter insåg vid denna tid behovet av att skaffa sig utbildning för att kunna behålla makten. Exempel på detta är, Erik Sparre och Hogenskild Bielke på 1500-talet, men eftersom det slutade med att dessa blev avrättade hade jag nog valt att ikläda mig någon annan person. Att tillhöra släkten Oxenstierna hade kanske inte varit helt fel i det avseendet.

 

 

På återhörande! Agneta

3 kommentarer

Världsbokdagen – Hurra!

23 april, 2012 Kl.8:31 Intervjuerna Litteraturen

Idag ska vi fira boken, i den av Unesco grundade VÄRLDSBOKDAGEN!

Läs mera här:http://www.unesco.se/Bazment/Unesco/sv/varldsbokdagen_info.aspx

Jag tycker att det här är en fantastiskt bra dag att fira och jag bestämde mig för att höra med en av eleverna på min skola om hon visste vad det var för dag idag… Jodå, det visste hon och Amelia ville rekommendera alla ungdomar att läsa Mats Strandbergs bok Cirkeln. Just nu läser Amelia del 2 i Lian Hearns serie. Den första delen Över näktergalens golv, slukade hon och nu hade hon precis börjat på På kudde av gräs. Del tre heter Under lysande måne.

Det skrivs väldigt mycket om att alla skolor ska ha ett bibliotek. På vår skola har vi det och vi har även en mycket bra bibliotekarie,  Marita, som verkligen kan hjälpa eleverna att hitta bra böcker och att ge dem tips och råd när de ska söka information på nätet.

Här kommer några bilder från vårt bibliotek på Gudmundråskolan i Kramfors!

På återhörande! Agneta

7 kommentarer

Vän och författare – Annika Sjögren

19 april, 2012 Kl.8:07 Intervjuerna

Här kommer min tredje intervju, denna gång vill jag presentera Härnösands egen deckardrottning – Annika Sjögren.

Annika debuterade 2007 med boken Där ingen vind blåser. Året efter kom Som glöd blir aska och 2010, Ur havet stiger vågorna. Hennes fjärde bok  heter Allt vad marken gömmer. Läs mer om den här: Allt vad marken gömmerwww.ordfront.se

Vad (för böcker) ligger på ditt nattduksbord?

Läser just nu Ann Cleeves Dolda djup.

 

Vilken bok är enligt dig den bok som ALLA borde läsa?

För mig känns det förmätet att tipsa om någon bok som ALLA borde läsa, men om man – som jag – är deckarfreak och framförallt tycker om psykologiska kriminalromaner så är Ruth Rendells (nästan) alla böcker fantastiska.

 

En läsupplevelse du vill rekommendera!

Jag får nog säga Ruth Rendell här också…

 

Vilken typ är du? Schemalagd skrivtid eller skriver när jag får inspiration/idé?

Både och. När jag tänker ut personerna och handlingen är det inspiration som gäller men vid själva skrivandet är jag disciplinerad samtidigt som förstås inspirationen måste genomsyra arbetet. Idéer får jag ofta när jag promenerar och den processen måste också finnas med hela tiden eftersom jag ju inte har varje scen klar i detalj i förväg. Mycket händer på vägen, så att säga.

 

Har du något nytt på gång?

Jag blev nyligen klar med min fjärde bok som kommer nu i maj. Den heter ”Allt vad marken gömmer” och utspelar sig i Härnösand liksom de tre tidigare och har också en viss anknytning till skolvärlden men ur ett helt annat perspektiv än de förra.

 

Är du en bokslukare?

Periodvis, eller har åtminstone varit. Nu när jag skriver själv blir det inte lika mycket tid för läsande. Men börjar jag på en bra bok läser jag den gärna ganska snabbt. Klarar inte av att läsa ett kapitel om dagen eller något i den stilen eftersom jag ofta blir som uppslukad av boken. Gillar jag den inte tvingar jag inte mig själv att läsa vidare. På det viset är jag nog lite lat.

 

Berätta om dig själv, din bakgrund och hur det kom sig att du hamnade bland författarna och tog steget och gav ut böcker?

Oj, alltid den svåraste frågan! Nybliven sextiplussare som alltid varit en riktig deckarnörd – som jag nämnde tidigare – och drömt om att skriva själv. Har tidigare skrivit kåserier i lokalpressen och en hel del kriminalnoveller. Beslutet att skriva en hel roman kom i samband med att mina  barn flyttade hemifrån och det plötsligt blev ganska tyst och tomt i huset. Jag jobbar som lärare och är kvar i skolan fortfarande, men inte på heltid längre utan har skrivlediga fredagar (även om de inte riktigt räcker till förstås). Är uppvuxen i Stockholm men har bott mer än halva mitt liv i Härnösand. I slutet på sommaren 2006 kom det omvälvande samtalet från förlagschefen på Ordfront som läst manuset till ”Där ingen vind blåser” och på den vägen är det.

 

Har du planer på att skriva annat? Noveller, en roman eller en kokbok?

Inget annat än kriminalromaner! Jag brinner för genren, har alltid gjort och kommer antagligen att göra ända tills jag själv hamnar i graven.

 

Vilken författare, död eller levande, skulle du vilja bjuda på middag? Varför då? Vad bjuda på?

Det måste bli Ruth Rendell. Helt enkelt för att hon är Mästarinnan! Personerna, intrigerna, miljöerna, språket! Ingen slår henne! Jag tror att jag skulle bjuda på något svenskt … inlagd ättiksströmming med dill, rödlök och potatis samt en härlig sås med crème fraiche blandat med majonnäs. Sedan rabarberpaj med maräng. Å, vad det skulle vara trevligt! Very nice, indeed!

 

På återhörande! Agneta

 

 

Kommentera

Att plugga historia

13 april, 2012 Kl.8:04 Intervjuerna Studentlivet

Just nu är jag mitt uppe i pluggande inför en tenta i historia. Som tur är har jag påsklov och kan ägna en stor del av dagen till detta. På måndag börjar jag jobba igen och då blir det begränsad tid till studier. Trots detta har jag flera kurser på gång och på något sätt fungerar det för mig.

Nu när jag sitter här och läser om människor och händelser från förr så kände jag att jag ville fråga någon historiekunnig person om detta: Om det var möjligt att resa i tiden, till vilken tid i historien skulle du då vilja återvända till och i vilken skepnad? En berömd kung, fältherre eller…? Motivera gärna ditt val!

 

Min fråga gick till Tomas Berglund, prefekt på institutionen för humaniora på Mittuniversitetet och universitetslektor i historia.

Det var ingen lätt fråga Agneta. Jag har alltid varit fascinerad av antiken kanske mer den grekiska än den romerska. Att återvända till antikens Aten kanske få vara en av Sokrates lärljungar och få njuta av hans utstuderade didaktiska metod att genom frågor få den undrande att själv finna sina svar. Jag skulle inte göra mig som fältherre eller kung. Min karriär i militärväsendet handlade mest om att komma så lindrigt undan som möjligt och jag höll inte ens reda på slutstycket till det vapen jag anförtrotts. Och jag tror inte heller att jag skulle ha de ledaregenskaper som alla förväntar sig av kungar, åtminstone förr i tiden. Kanske skulle jag vilja vara en Christine de Pizan. Att ha modet att utmana de medeltida genusstrukturerna och satiriskt spegla kvinnans underordning i en tid då detta knappast var frågan på modet. Att dessutom ta striden i 1300-talets Europa och som ensamstående mor ta hand om och genom sitt skrivande försörja sina barn! Låt vara att hon var dotter till en kunglig livmedicus men ändå. Kanske skulle jag också lockas av att återvända som Moder Theresa eller Mahatma Ghandi. Människor som utmanar genom att gå sin egen väg och som dessutom själva står tillbaka för att hjälpa andra eller för de goda idealen. Ja, tänk om man orkade vara en Ghandi eller Moder Theresa i vardagen.  En sista reflektion; jag skulle faktiskt också kunna tänka mig att återvända som en av de borgarfruar i Stockholm som ofta med förakt betraktas av senare generationer men som jag tror var övertygade om att de i sina gärningar gjorde gott, när de gav sig upp i Vita bergen för att hjälpa familjer som var mindre lyckligt lottade. Nog krävdes det mod också av dessa damer för att lämna sina fina trygga hem. Ja jag skulle vilja uppleva deras tänkande och deras känslor för vad de gjorde. Annars är det tyvärr så med mig att jag är mycket bekväm av mig och jag skulle inte vilja leva i en annan tid än den jag lever i nu. Inte ens om jag blickar framåt, för framtiden är alldeles för osäker.

 

Tomas  

 

 Min fråga till er kära läsare: Vilken historisk person skulle du vilja vara?

 

På återhörande! Agneta


6 kommentarer

Vän och författare – Bo R Holmberg

11 april, 2012 Kl.8:54 Intervjuerna

 

Här kommer min andra intervju med en vän och författare, nämligen Bo R Holmberg. Jag har läst alla Bos böcker och hans barn-och ungdomsböcker, har jag läst eller rekommenderat, för mina elever. På lågstadiet läste jag för dem ur Visgossens bror och andra spännande historiska böcker. Jag gillar skarpt hans serie om länsman Harald Morell och hans medhjälpare Johan Anundsson i 1840-talets Ångermanland. Första boken heter Liemannen och den följs av Snögrav, Brandvakt, Väktarsax och Uppviglaren. Spännande deckare i historisk miljö.

Bo fick Astrid Lindgren-priset 1998 , Kulla-Gulla-priset 2003 och August-priset 2005 för boken Eddie Bolander & jag.

 

 

Vad (för böcker) ligger på ditt nattduksbord?

 

Just nu Bannerheds Korparna. Fascinerande!  Nyss läst Kallifatides Det gångna är inte en dröm.

 

En läsupplevelse du vill rekommendera!

 

Det finns många men just nu kommer jag ihåg att jag var väldigt tagen när jag läste André Brinks En kedja av röster (en historisk roman om ett slavuppror i Sydafrika) för massor av år sedan.

 

Vilken bok är enligt dig den bok som ALLA borde läsa?

 

Bernard Malamuds The Assistant (Medhjälparen), om en fattig, judisk specerihandlare som rånas och strax efteråt får rånaren som sin medhjälpare. En stark roman om moral, ansvar och förändring.  Den läser jag om då och då. Har också skrivit om den och om Malamuds författarskap många gånger, inte minst när jag studerade engelska.

 

Vilken typ är du? Schemalagd skrivtid eller skriver när jag får inspiration/idé?

 

Skulle jag sitta och vänta på inspiration skulle det inte bli någonting. Periodvis skriver jag schemalagt och koncentrerat med målet 5000 tecken om dagen.

 

 

Har du något nytt på gång?

 

Har avslutat en barnbok som kommer först nästa höst. Den handlar om en flicka som heter Siri.  Vad jag ska skriva nu har jag tyvärr ingen aning om.

 

 

 Är du en bokslukare?

Jag var en större bokslukare när jag var yngre. Men jag har alltid en eller ett par böcker på gång.

 

Berätta om dig själv, din bakgrund och hur det kom sig att du hamnade bland författarna och tog steget och gav ut böcker?

 

Som barn upptäckte jag boken – med hjälp av skolan. Det var lättare då än nu. Det fanns inte så mycket annat som distraherade.

– Vet du? sa jag till ett av mina barnbarn, att när jag var i din ålder så fanns ingen TV.

– Då såg du på datorn istället? sa hon.

Nej, varken TV eller dator fanns, knappt radio. Då var det lätt att hitta till boken.

Mitt läsintresse ledde mig så småningom till universitetet och litteraturvetenskap. Sedan blev jag svensklärare. Och i slutet av 70-talet började jag själv skriva. Ingen ovanlig väg: att gå från läsande till skrivande. Mitt första manus var en kriminalroman som aldrig kom ut men fick en del positiva ord från förlagslektörer. Under några år i början av 80-talet skrev jag massor av noveller och publicerade ett trettiotal. Det var min skrivskola. Bokdebut kom 1982 med en ungdomsroman. Att det blev så är delvis en slump. Sedan har det ju blivit böcker i nästan alla genrer: bilderbokstexter, barnböcker LL-böcker, ungdomsböcker, grafiska romaner och kriminalromaner för vuxna.            www.borholmberg.net

 

Har du planer på att skriva annat? Noveller, en roman eller en kokbok?

 

Jag vill skriva mer dramatik. Jag håller på med en pjäs just nu som utspelas på 60-talet. Förhoppningsvis spelar vi (läs: Höga kusten teaterförening) den sommaren 2013.

 

 Vilken författare, död eller levande, skulle du vilja bjuda på middag? Varför då? Vad bjuda på?

 

Sven Delblanc. Jag har nog läst nästan allt han skrivit.  Jag har en del frågor att ställa till honom. Bjuda på? Sill och nubbe och sörmländska läckerheter (vilka de nu är).

 

 

3 kommentarer