Bookie

En blogg för bokberoende

Inkapabel

26 december, 2012 Kl.13:35 Studentlivet

Idag känner jag mig ganska inkapabel. Jag föreställer mig att jag lever i min egen värld.

 

Filmregissören Peter Greenaway är på tok för okänd, eller hur?

 

 

Vi som jobbat med Bookie är tacksamma om ni vill hjälpa oss med en liten utvärdering. (Bookie släcks ned vid årsskiftet.) Det tar max 2 minuter. För att komma till enkäten, var vänlig klicka här.

 

Kommentera

Jag är tillräcklig

16 december, 2012 Kl.7:00 Studentlivet

Jag tror att jag misstar mitt helt naturliga behov av sömn för permanenta kognitionssvårigheter. Man kan inte vara på topp hela dagen, man blir trött; det har jag insett nu. Jag har att välja mellan mentala tics eller att följa naturens gång, och jag väljer jag det senare.

 

När jag gick på dagis slog jag en gång min fröken med en docka för att jag inte ville sova.

 

Jag har lyssnat till Radiopsykologen i P1… När jag skriver något så hör jag den där radiorösten. Det krävs bara en omformulering och så ser jag mig själv svara tillbaka. Men min text står under översikt av mig, inte av psykologer, och jag är tillräcklig. Det jag har att säga kan stå på egna ben, jag behöver inte dela innehåll med Radiopsykologen.

 

Det är den här färgen som förser min röst med litterära klanger.

 

Kommentera

Mitt nya jag

14 december, 2012 Kl.7:00 Studentlivet

En text är alltid okontrollerbar. Det är en omöjlighet att förutse framtida innebörder. Någonting sådant tänker jag när tvivlet på min kompetens faller på, vilket är ofta. Jag kan inte vara mig själv när jag skriver, eventuellt undantaget det konstnärligt syftande. Jag kan bara spela mig själv. Därför tycker jag verkligen inte om att använda ordet ”jag”, det ska vara förbehållet särskilda fall. Och inte för att binda ihop texten när jag har bytt sinnesstämning: texten har nämligen bara en – eller alla, vilket du vill. Inte min egen utan den som passar för rollen. Mitt nya jag verkar mer perfekt än jag själv. Stopp! Nu vet jag inte längre vem som är vem. Stopp för stopp! För texten finns ingen början och inget slut!

 

Kommentera

Information eller luft

10 december, 2012 Kl.16:05 Studentlivet

Det finns en populär fransk bok (tyvärr kommer jag inte på namnet men titeln finns även på svenska och Kreativt skrivande A vid Mittuniversitetet har haft den som referenslitteratur) som visar hur ett och samma informationsinnehåll kan varieras i många olika former och stilar. Det är den näst bästa bok i konsten att skriva som jag har läst. Tanken var att återberätta en dröm och så kom jag att tänka på den här boken. Drömmar är ju väldigt privat och distansen till drömmen som jag kan låtsas när jag berättar den borde kanske undvaras till förmån för en mer informationsinriktad text. Dock – då skulle det bli en större urvalsprocess för mig. Det fina med drömmar kanske är att berättaren inte vet vad dem berättar. (Filmregissören Lars von Trier har sagt att vore han modigare så skulle han skapa något han inte kan förklara, och en annan gång att han aldrig använt sig av drömmar i skapandet.) Det är bara det att det är väldigt lätt att idéer som kommer för mig är i behov av tillägget ”fast tvärtom”. Jag vill gärna låta vara öppet hur fördjupande texten ska bli.

 

Kommentera

Vad skriver jag?

30 november, 2012 Kl.15:23 Studentlivet

Mediet betyder så mycket. Det kan vara svårt att inte känna sig hindrad att skriva om man tänker på det. För vad betyder det? Det gäller att ge sig själv åt mediet. Jag vill inte skriva om sakfrågor. Jag vill skriva teoretiskt. Jag vill skriva om hur det är att skriva här. Jag vill skriva om det som föregår skrivandet. Jag vill skriva om mediet.

Kommentera

Skriv mera och profilerat

24 november, 2012 Kl.8:00 Studentlivet

Jag vill hett rekommendera en bok till alla som skriver på akademisk nivå och upplever att de inte är tillräckligt produktiva: ”How to Write a Lot. A Practical Guide to Productive Academic Writing”. Författaren heter Paul J. Silvia och har en PhD i psykologi. Jag citerar beskrivningen av hans forskningsområde från baksidestexten, mest för att det lät så intressant: ”He studies the psychology of emotion, particularly what makes things interesting, the role of emotions in the arts, and how emotions intersect with personality.” Detta är den bästa hur-skriver-man-bok som jag har läst. Budskapet kan sammanfattas i följande uppmaning: ”You should write like a normal person, not like a poet and certainly not like a psychologist.” – ett uppfriskande perspektiv mot bakgrund av genrens utbud.

 

9 kommentarer

Idag…

22 november, 2012 Kl.14:25 Studentlivet

Idag känner jag mig väldigt splittrad – jag kan komma på tusen saker att skriva i det här blogginlägget men inget som är bättre än något annat – det finns så att säga ingenting som ligger och trycker. Förmodligen hör det till sammanhanget att jag känner mig väldigt rationell och framåt idag – varken inåtvänd eller utåtvänd utan mittemellan. Upplagd för skrivande, tror jag.

 

Jag jobbar hårt med det vetenskapliga skrivandet, bort ifrån ett skönlitterärt språk som valt mig istället för tvärtom. Det är ett frö som har grott under lång tid, utan min medvetenhet om vart det skulle leda mig. En upptäcktsresa har det varit, där jag fått syn på språket, men det har hindrat mig i studierna. Ett minne från ”upptäcktsresan”:  Jag är ungefär 7 år och ska gå något slags tipspromenad anordnad av skolan, men vad handlar frågorna om? Jag får det inte klart för mig. Blod? För att göra det meningsfullt ändå, så associerar jag fritt. Jag tycker att det är en konstig tipspromenad, hur kan mina subjektiva associationer kategoriseras i rätt och fel? Blod: Morfar (för att han svimmar när han ser blod). Det är roligt, men alla mina svar är fel och jag vet fortfarande inte vad det egentligen gick ut på.

 

Slutligen: det här är den mest oprecisa text jag någonsin tillåtit mig att skriva här på bloggen, och överhuvudtaget var det länge sedan. Det betyder att jag gör framsteg i det vetenskapliga skrivandet. Men jag känner mig överkvalificerad. Jag vill att skrivandet ska öppna upp för mer tänkande, men istället känner jag som jag brukar känna efter att ha talat med en läkare. (Oj. Det där var en liknelse som jag gillade, nu har jag svårt att skriva en icke-skönlitterärt hållen fortsättning. Hur gör jag nu? Å ena sidan spåret med tänkandet, å den andra bilden av läkaren. Vilket väljer jag? Tankarna delar sig så fint, men förrädiskt, i mitt huvud.) Om man då jämför, så efter att ha skrivit en text i vetenskapligt syfte men misslyckats, så innebär det att jag har fått tänka väldigt hårt under skrivakten, men att texten inte alls lockar till det. (Jag väljer att komprimera texten när tankarna delar sig.) Rent skönlitterärt skrivande kan jag inte uttala mig om, eftersom jag aldrig försökt ta det till sin fulla potential. (Hur gick det? Jo, tankarna slutade dela sig. Istället kände jag att jag inte längre visste för vem jag skrev. Vad är ämnesbegränsningen och uppnår texten sitt syfte utifrån den? Nu börjar det bli riktigt krångligt, nu krävs det att jag ser över mina begreppsdefinitioner.)

 

Kommentera

När ett intresse blir ens hela liv…

13 november, 2012 Kl.10:03 Litteraturen Studentlivet

Jag är ju mycket intresserad av att läsa, att kunna om olika författare och att skriva. Det har blivit mitt livs största  intresse. Jag samlar på böcker och vissa författare vill jag ha allt av. Jag har valt att lägga pengar på böcker istället för på annat.

En man som arbetat på Lantmäteriet och som kommit i kontakt med olika slags kartor och mätningar av tomter, kanske grannfejder (!), kommer till Kramfors bibliotek i morgon. Han heter Karl-Ingvar Ångström och han kommer att berätta om sitt arbete och om sin forskning om kartor. Det ska bli jättekul att höra honom!

Välkommen du med, det är fri entré!

 

På återhörande!  Agneta

Kommentera

Påminnelse och ett grattis!

9 november, 2012 Kl.8:52 På vift Studentlivet

Först idag, en påminnelse om att det är sista dagen för att tävla i Bookie om att bli vår gästbloggare! Ta chansen!

http://bookie.bokhora.se/bli-var-gastbloggare/

 

För det andra: Grattis till alla som heter Theodor! Min hälsning går, förutom till en katt och en flicka, även till en superbra författare: Theodor Kallifatides! Grattis och lycka till med ditt skrivande! Drygt 40 böcker har han skrivit och nu översätter han sina verk från svenska till grekiska!

 

Vad skulle världen vara utan humaniora?

 

På återhörande!  Agneta

4 kommentarer

Isolering

31 oktober, 2012 Kl.18:52 Studentlivet

Ibland gör man det enkelt för sig fastän man inte vill. För att man är rädd. Trots att där finns jättemycket vilja så gör rädslan att man väljer en enkel utväg. Rädslan gör att man vill mera, men det är inte lätt att skilja ut en ”god” kreativitet från den som söker utvägar. Jag vill involvera mig i skrivandet, men vet inte hur man gör. Känslorna förstör allting, men utan dem är jag mindre hel och det gör mig mindre trygg. Dock, annars så blir det en massa känslor bara av själva skrivandet, som blir jobbiga. Jag upplever helt enkelt skrivandet, och det enda jag ser är skrivandet. Det är jag. Men hur ska jag kunna påverka det som finns bortom mig, om jag inte vecklar ut mig?

Kommentera